Loggbok

Loggbok

Överfarten till Azorerna: Andra veckan

Tillbaka till EuropaPosted by Fredrik 12 May, 2018 19:39
06/05. Vem sa att det är tråkigt att segla över Atlanten? Här händer alltid något. Igår kväll blev vi anropade av en fransk seglare som med sin 56 fots segelbåt låg och drev sedan ett dygn tillbaka. Han hade fått ett fisknät i propellern. De behövde dykarhjälp och vi sa att vi skulle försöka hjälpa dem så fort det blivit ljust. Fredrik dök i gryningen och efter en halvtimmes arbete kunde den lättade fransmannen fortsätta sin resa mot Azorerna. Även
vi fortsätter vår resa, nu för motor eftersom vi måste passera ett stort stiltjebälte innan vi kan få vind igen.

07/05. Plast, plast, plast. Mitt ute på oceanen träffar vi på plast i alla dess olika former. Fransmannens fiskenät var bara ett av många exempel. Men idag blev vi lurade. Vi sitter och svär över all bortslängd plast eftersom vi ser mängder av små transparanta påsar flyta förbi. Men när vi går nära en för att fånga en med håven ser vi att det inte alls är plast. Det är "portugisiska örlogsmän", en sorts manet med segel som är giftig. Likt Tove Janssons
Hattifnattar far de omkring på oceanens yta. Lite snopet för oss, men väldigt skönt att det inte var plast. (Bild bifogas senare. Vi kan inte skicka bilder från Atlanten).

08/05. I Sverige är det valår i år. Här ombord har vi vår egen valdag. Redan till frukost passerade vi en flock pilotvalar på ca 100 meters avstånd. Det var omkring femtio djur i flocken. Under eftermiddagen fick vi besök av ett antal större valar. Och de var inte alla av samma typ. En typ saknade ryggfena, en som gjorde ytsimningsuppvisning
var ganska säkert en kaskelott och en tredje typ liknade pilotval, men var större. Mäktigt att se. Den som kom oss närmast var nog bara tjugo meter från båten. Men vi var aldrig rädda att den skulle kollidera med oss. Vi antar att de precis som ubåtar i uläge alltid är väjningsskyldiga gentemot fartyg på ytan.

09/05. Stiltje! Det kan vara väldigt vackert att se Atlanten ligga som en spegel. Visserligen en spegel som buktar lite hit och dit för det finns alltid en lång dyning här. Men vattenytan är helt slät. Efter tre dygns motorkörande är vi nu ganska trötta på stiltje och buktiga speglar även om det finns fördelar med stiltjen. Vi kan äta vid uppdukat bord i sittbrunnen, vi kan sola och läsa på däck, vi ser valar och delfiner på långt håll och vi kan utan större
besvär stanna båten för ett kort bad. Och det gör vi. Än är vattentemperaturen behaglig, 22 grader.

10/05. Vind igen! Tänk så mycket glädje lite vind kan ge. Vår weather router hade lovat oss svag NV vind under förmiddagen och han fick rätt. Efter frukost började det blåsa 4-5 m/s efter mer än tre dygns stiltje. Genast blir det febril aktivitet ombord. Mera segel måste upp. Vi sätter vår Code 1 som försegel och vindar ut hela storseglet. Plötsligt gör vi mer än 6 knops fart. Oooh så härligt!
Under eftermiddagen passerar vi en stor havssköldpadda på mycket nära håll. Är man lite filosofisk kan man undra vart han är på väg? Och varför är han här, ensam mitt ute på Atlanten?

11/05. Den karibiska värmen är nu definitivt över. 12voltsfläktarna som under sex månader har fått den karibiska värmen att vara uthärdlig under däck har nu samlats in och stuvats undan i ett skåp. Och vattentemperaturen fortsätter sakta neråt, nu är det 21 grader. Alla klär sig i långbyxor och jacka inför nattpassen.

The Crossing to the Azores-The second week

06/05. Who said it is boring to sail across the Atlantic? It's always something happening. Last night we were called by a French sailor in a 56 feet sailboat who had made leeway for the last 24 hours. He had a fishing net in the propeller. They needed diving support and we said we would try to help them as soon as it became day light. Fredrik was diving at dawn and after half a hour of work a relieved Frenchman could continue his journey towards the Azores. We also continued our journey, now by engine. We have to pass a big belt of calm before we can get the wind again.

07/05. Plastic, plastic, plastic. In the middle of the ocean, we see plastic in all its various forms. The Frenchman's fishing net was just one of many examples. But today we were cheated. We were sitting and swore about all the plastic that is thrown away, because we see lots of small transparent bags floating past. But when we go near to catch one we see that it is not at all plastic. It is the "Portuguese-Man-of-War", a kind of jellyfish with a sail that is toxic. They move around on the surface of the ocean like Tove Jansson's “Hattifnattar”. We were surprised, but very nice that it was not plastic. (Picture will be attached later as we can't send pictures from the Atlantic).

08/05. We passed a flock of pilot whales about 100 meters away at breakfast. There were about fifty animals in the flock. In the afternoon we were visited by a number of large whales. And they were not all of the same type. One had no dorsal fin, one that made a swimming display on the surface was pretty sure a sperm whale and a third type looked like a pilotwhale, but was larger. Impressive to see. The one that came closest to us was probably only twenty meters from the boat. But we were never afraid that it would collide with us. We suppose that they just like submarines in submerged position is always obliged to give-way towards the ships on the Surface.

09/05. No wind! To see the Atlantic Ocean lie like a mirror is very beautiful. Although the mirror is curved a little here and there because there is always a long swell. But the surface is completely smooth. After three days of running the engine we are now quite tired of calm and curved mirrors, although there are advantages with the doldrums. We can eat at the table in the cockpit, we can sunbathe and read on the deck, we see whales and dolphins from far away and we can without much
difficulty stop the boat for a short bath. And we do. The water temperature is still pleasant, 22 degrees C (72 F).

10/05. The wind is back! It's amazing how much joy a little wind can give. Our weather router had promised us weak NW wind during the morning and he was right. After breakfast, it began to blow 4-5 m / s after more than three days of no wind. There is instantly a frantic activity on board. More sail must be hoisted. We hoist our Code 1 as headsail and set the whole mainsail.
Suddenly, we make more than 6 knots. Oooh, so nice!

We pass a large sea turtle very close in the afternoon. If you are a bit philosophical, one might wonder where he's going? And why is he here, alone in the middle of the Atlantic Ocean?

11/05. The Caribbean heat is now definitely over. The 12-volt fans who for six months have made the Caribbean heat bearable have now been collected and stowed away in a cupboard. The water temperature slowly drops. It's now 21 degrees C. All are dressed warmly for the night watches.










Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.
Posted by Britt-Inger 24 May, 2018 08:48

Den karibiska värmen är i Stockholm.. inte i vattnet men ändå...

Posted by Stefan Bergstrand 14 May, 2018 19:22

Tack för trevlig och intressant läsning. Häftigt att vara mitt i naturen med alla dess djur och väder