Loggbok

Loggbok

Barbuda

KaribienPosted by Fredrik 24 Mar, 2018 17:20

16/03. Vi är trötta på Tank Bay i English Harbour. Vi valde ankarplatsen för att vi lätt skulle kunna ro in till land. Nu, när vi har både jolle (lånad) och nyköpt motor värdesätter vi mera att kunna svalka oss med ett dopp. Vi kör för motor till viken Falmouth Harbour, som ligger väldigt nära English Harbour och ankrar utanför Pigeon Beach. Underbart klart vatten och många havssköldpaddor gör att vi trivs direkt.

17/03. Vi är uppe med tuppen. Helen på S/Y Ellen fyller år och vi har tillsammans med besättningen på Oda bestämt att hon ska få vakna till ”Ja må hon leva”. Eftersom Helen normalt stiger upp tidigt måste vi stiga upp ännu tidigare. Överraskningen lyckas och Helen vaknar till födelsedagssång, Mimosadryck och fruktpaj dekorerad med svenska flaggan i blåbär och ananas (tillagat av Liv på Oda).
God frukttårta!

Efter firandet gör vi ett besök på museet på Nelson Dockyard. Museet är litet men trevligt arrangerat. Mest intressant är nog Nelson-rummet där vi får lära oss mycket om Storbritanniens stora sjöhjälte Horatio Nelsons liv och hans befälsegenskaper. Intressant att han alltid tog väl hand om sina besättningar och ordnade såväl underhållning som extra förplägnad för dem. Har man besättningen med sig kan man åstadkomma underverk. Det vet de flesta kaptener.
Amiral Lord Nelson

Till middag bjuder Göran från S/Y Ellen på en hejdundrande födelsedagsmiddag på restaurangen The Pillars på Admiral’s Inn. Tack för en väldigt trevlig kväll!

18/03. Nu kliar det i sjöbenen. Vi har legat stilla alldeles för länge, det växer till och med alger under gummijollen! Vi sätter kurs norrut mot Barbuda, som tillhör samma land som Antigua (”The Land of Sea and Sun”, som det står på alla bilregistreringsskyltar), så vi slipper utklareringsprocedur. I underbart seglingsväder (halv vind och slör 5-7 m/s) seglar vi till Barbuda efter att ha överlämnat en tom gasolflaska till S/Y Oda. Oda tänker ligga kvar för att fylla sina gasolflaskor när gasbåten anländer till ön och har välvilligt erbjudit sig att fylla upp vår samtidigt. Sent på eftermiddagen ankrar vi utanför Barbudas SV spets, Cocoa Pointe i Cocoa Bay.

19/03. Stränderna här är fantastiska. Kilometer efter kilometer med den finaste sandstrand man kan tänka sig, men de är helt ödsliga. Tyvärr härjades ön i september 2017 av orkanen Irma. Orkanen skördade ett dödsoffer på ön och 90% av bebyggelsen förstördes. Innan Irma bodde det 1800 personer på Barbuda. Nu finns bara ca 500 kvar. De övriga har flyttat till Antigua. ”Resorterna”, som låg i direkt anslutning till stränderna, är totalförstörda och övergivna. Kuddar, sängar, tavlor och böcker, allt ligger i högar. Vi är ankrade utanför en resort som prinsessan Diana brukade besöka och den vackra stranden kallas Princess Di´s Beach.
Prinsessan Diana's Beach.

Det verkar som att ingen återuppbyggnad har startat ännu. Vi läser att de flesta hus var oförsäkrade och många hyrde sina hus och nu är det oklart vem som ska stå för uppbyggnaden.

20/03. Tillsammans med ett par andra besättningar gör vi ett besök i fågelreservatet på öns norra del. Vi blir hämtade med stortaxi för att sedan byta till snabbgående motorbåt sista NM in till reservatet. Vi kommer otroligt nära (lite för nära för att inte störa dem, tycker vi) fregattfåglarna och deras ungar.
Sex månader gamla fregattfågelungar.

Efteråt kör taxin oss genom huvudstaden Codrington. Överallt ser man att förödelsen är stor. Det är mycket sorgligt. Och tyvärr ser man väldigt lite pågående arbete. Varför gör politikerna inget när arbetslösheten ligger runt 30 % och arbetsbehov finns i massor? Svårt att förstå för en svensk, men så är vi ju också lyckligt förskonade från naturkatastrofer.

Guiden John hade byggt upp sin verksamhet med restaurang på stranden igen.

Vi köper något kallt att dricka hos John.

21/03. Vi bestämmer oss för att ligga kvar ytterligare en dag och går en långpromenad. Maria vill titta till några hästar som vi passerat med taxin dagen innan, men vi missbedömer avståndet dit. I stället för en 6 kilometers promenad blev det drygt det dubbla. I gassande sol och med för lite vätska. Vi är rejält slutkörda när vi kommer ombord igen. Men hästarna, som gick helt lösa, var fantastiskt vackra. Hästarna springer helt fritt omkring på ön efter orkanen, men de är inga vildhästar.

22/03. Dags att segla tillbaka till Antigua. Vinden har ökat rejält, så vi sätter upp kutterfocken och ett revat storsegel. Det räcker fint i vinden som ligger mellan 10-12m/s. Vågorna kommer från alla möjliga håll, men är bara 2 m höga. Det blir en fin segling men för ”icke sjöbusar” krävs det att fokusera på horisonten, att gå ner i byssan och fixa lunch är inte att tänka på. Vi äter kall couscous sallad från gårdagen till lunch. Ankrar i den fina bukten precis utanför Jolly Harbour. Vi skyndar oss att få jollen i sjön för att kunna åka in till ett café som har wi-fi. Vi behöver koppla upp oss med omvärlden.

23/03. Vi ligger till ankars och tar det lugnt. Här i Karibien har vi för vana att titta på solnedgången, prata lite och kanske dricka en öl eller ett glas vin när solen går ned tillsammans med vänner från andra båtar. Ett stående inslag i samkvämet är att noga titta efter en ”green flash” just när solen försvinner under horisonten. Idag händer det för första gången! För ett ögonblick syns ett grönt ljusfenomen just som solen försvinner under horisonten. Sedan är allt som vanligt igen. Var det en ”green flash” vi såg? Ja, vi tror alla fyra att vi fått se fenomenet. Samtidigt är vi lite besvikna på att det inte var mäktigare. Men nu vet vi att det finns. Visste ni det?

Barbuda

16/03. We have had enough of Tank Bay in English Harbour. We chose the anchorage so we could easily get ashore. Now, when we have both a dinghy (borrowed) and a new motor, we value more to be able to take a swim. We go by engine to Falmouth Harbour, which is very close to English Harbour and anchors outside Pigeon Beach. Wonderfully clear water and many sea turtles make us feel welcome right away.

17/03. We are up very early. It’s the birthday of Helen at S/Y Ellen and together with the crew at S/Y Oda we have decided that she should wake up to us singing "Happy Birthday". Since Helen is an early bird, we have to get up earlier. We surprise her with song, Mimosa and fruit pies decorated with the Swedish flag in blueberry and pineapple (made by Liv on Oda).

We visit the museum at Nelson Dockyard. The museum is small but nice. Most interesting is probably the Nelson Room where we learn a lot about Britain's great naval hero Horatio Nelson's life and his commanding skills. Interestingly, he always took care of his crews and arranged both entertainment and extra care for them. If you have the crew with you, you can accomplish miracles! That is known by most captains. Göran from S/Y Ellen invites us to a superb birthday dinner at The Pillars Restaurant at Admiral's Inn. Thanks for a very nice evening!

18/03. Our sea legs say it’s time to go to sea. We have been staying still for too long so it even grows seaweed under the dinghy! We head north to Barbuda, which belongs to the same country as Antigua (“Land of Sea and Sun", as it is written on all car registration plates) i.e., we do not have to repeat the clearance procedures. We sail to Barbuda in wonderful sailing weather (beam reach and breeze 10-12 knots) after handing over an empty gas bottle to S / Y Oda. They are going to stay to get their gas bottles filled, when the gas boat arrives to the island, and have kindly offered to fill our at the same time. Late in the afternoon we anchor outside Barbuda's SV tip, Cocoa Pointe in Cocoa Bay.

19/03. The beaches are amazing. Miles after miles of the finest sandy beach you can imagine, but they are completely abandoned. The island was unfortunately hit by hurricane Irma in September 2017. One person died and 90% of the houses were destroyed. 1800 people lived in Barbuda before the hurricane. There are only about 500 left. The rest have moved to Antigua. The "resorts", which lay directly adjacent to the beaches, are completely destroyed and abandoned. Pillows, beds, paintings and books, everything lay in ruins. We are anchored outside a resort that Princess Diana used to visit and the beautiful beach is called Princess Diana’s Beach. It seems no reconstruction has yet begun. We read that most of the houses on the island were not insured and many people rented their house and now it’s not clear who is responsible for the restoration.

20/03. Together with crews from some other boats we visit the bird sanctuary on the island's northern part. We are picked up with a taxi and the last NM into the reserve we change to a fast-motorboat. We are very close the frigate birds and their kids (our feeling is a little too close not to disturb them). Afterwards the taxi drives us through the city of Codrington. Everywhere you see that the extensive devastation. It is very sad. Unfortunately you see very little work in progress. What do the politicians do when the unemployment is around 30% and there is a lot of work needed? Difficult to understand for a Swede, but we are also happily spared from natural disasters.

21/03. We decide to stay one more day and take a walk on the Island. Maria wants to look at some horses that we passed by taxi the day before, but we misjudge the distance. Instead of a 6 kilometres walk, it was more than the double. In broiling hot sunshine and with very little fluid, we are really exhausted when we get back on board. The horses, who run free around the island after the hurricane, although they are no wild horses, were beautiful.

22/03. Time to sail back to Antigua. The wind has increased, so we put up the cutter jib and a reefed main sail. It is good enough in a wind that is between 10-12m / s. The waves come from every possible angle, but are only 2m high. It will be a nice sailing but for "non-sailing bears" it is necessary to focus on the horizon, to go down to the galley to make lunch is not to be considered. We eat cold couscous salad from yesterday to lunch. Anchor in the beautiful bay just outside Jolly Harbour. We hurry to get the dinghy into the sea to go to a cafe that has wi-fi. We need to connect with the outside world.

23/03. We take it easy at anchor. In the Caribbean we use to look at the sunset, chat a little and maybe drink a beer or a glass of wine together with friends from other boats. Every time when the sun disappears below the horizon we look for the “green flash”. Today we see the phenomenon for the first time. For a moment we see a green light just as the sun disappears. Then everything is back to normal again. Was it the “green flash” we saw? Yes, all four of us believe that we have seen the phenomenon. We are a bit disappointed that it was not more majestic. But now we know that it exists. Did you know it?